NO ONE EVER SAID IT WOULD BE THIS HARD
Oh take me back to the start.
GRATTIS BROR!
20 år. Stort jävla megafeting grattis till dig!
IT WASN'T A LIE, IT JUST WASN'T RIGHT
If you're crazy, then I'm insane.
Two people with the same condition,
it never goes away.
It's not our problem anymore,
but let's just call it even when I'm walking out that door.
Two people with the same condition,
it never goes away.
It's not our problem anymore,
but let's just call it even when I'm walking out that door.
And it won't be easy, cause it was hard from the start.
If it's alright I'll stay until it's late,
until you tell me that it's time that we moved on.
And if it takes all night,
I'll wait here till the daylight so that I can see that we just don't belong.
It's alright we were wrong.
NI FÖRSTÅR ATT JAG INTE ORKAR VA..?
APPLÅD TILL DEN SOM FATTAR MINA SNURRIGA OCH ICKE BOKSTAVLIGA TANKAR
Det är som att stänga igen en bra bok. Eller asså, som en sorglig bok, men som ändå var tillräckligt bra för att man inte ska vilja sluta läsa den, men för hemsk för att man skulle vilja läsa klart den. Man sitter och suger på sidorna för att det ska ta så lång tid som möjligt innan man slutar. Sen lägger man undan boken, glömmer den. Hittar en ny bok, som är ännu bättre. Den är inte sådär sorglig och hemsk som den förra, men ändå glider tankarna tillbaka på den gamla boken, så man tar fram den lite, sitter och bara och kollar på den, läser baksidan, undrar hur den skulle ha slutat. Men man bläddrar ju inte. Så funkar det inte. Sen, varenda jävla gång som man läst klart baksidan, måste man lägga undan den igen. Glömma bort. Återgå till den där nya boken, som är tusen gånger bättre. Boken man ville ha. Fast man kanske egentligen ville läsa klart den andra..
