Timmy gästbloggar rubrik rymden

Jag vill till fucking rymden. jag står inte ut att sitta på ett klot som flyter mitt ute i rymden som vi inte kommer iväg ifrån. Jag skiter i austronater och liknande, jag vill bara bort från detta klot. Jag vill se rymden. Jag vill se en sjärnklar himmel. Jag vill kunna se planeter, jag vill utforska universum, att jag behöver hållas till dena håla vi kallar jorden tycker jag är rent av patetiskt. Vi behöver ut och utforska, bort med allt det oviktiga vi tycker är viktigt nu I livet, vi har något viktigare vi borde göra. Rymden tar aldrig slut, så vårt behov för att utforska kommer alltid ta slut, vi kan alltid leva som ett djur som driver runt och letar efter "meningen på livet". Inte fan är den här på jorden, vi är bara så vana vid att vi sitter fast här att vi inte tänker på vad som faktist finns där ute. Liv I universum? Vem fan bryr sig, men det finns mer än 100 biljoner galaxer alla med 100 biljoner stjärnor, och vår planet är inte det minsta lilla speciell, är inte det nog med anledning för att lämna detta klot som driver genom universum? Det finns så mycket att uforska utöver vårt uttjatade klot. Detta är önsketänkande, men min drift för rymden är så stark att jag nästan tappar lusten av att leva när jag vet att jag antagligen är begränsad till denna planet, detta stjärnsystem. Är det bara jag som tänker så? Jag kan sitta och titta ut i himlen(Stjärnfri, fuck bilar) och bara drömma mig bort till vad som finns där. All vi vet och är finns på detta klot. Det är dags att lämna hem. Det är dags att mogna som en art, och utforska vad livet är på riktigt. Vi vet ingenting om det universum vi lever I bortom dom teorier vi har om hur allt funkar. Att sitta och tänka på någonting en evighet gör inget, aktion är nödvändigt för resultat. Och vad är det för resultat jag pratar om? Helt enkelt bara att ta reda på universums hemlighet, dess eviga plan vi spekular om, hitta meningen med det vi kallar "livet". Vi vet inget. Vi är en patetisk art. Det är dags att mogna och sikta på högre saker än ny teknologi som hjälper jordlivet här.

Kommentarer
Postat av: Carro

So poetisch... De rümden is, gigantisch...

2010-07-03 @ 00:32:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0